Scholastique Mukasonga
Scholastique Mukasonga | |
Scholastique Mukasonga vid 2012 års bokmässa i Genève. | |
Född | 20 december 1956[1] (67 år) Gikongoroprovinsen[2], Rwanda |
---|---|
Medborgare i | Rwanda och Frankrike |
Sysselsättning | Författare |
Utmärkelser | |
Prix Renaudot (2012) Ahmadou Kourouma-priset (2012) Simone de Beauvoir-priset (2021)[3] Riddare av Arts et Lettres-orden | |
Webbplats | scholastiquemukasonga.net/fr/ |
Redigera Wikidata |
Scholastique Mukasonga, född 20 december 1956[4] i den dåvarande Gikongoro-provinsen i södra Rwanda, är en rwandisk författare.[5] Hon har sedan 1992 varit bosatt i Frankrike.
Mukasonga har sedan 2006 publicerat ett antal romaner och andra böcker, placerade i hennes hemland. Notre-Dame du Nil (på svenska Madonnan vid Nilen i översättning av Maria Björkman) blev 2020 långfilm, i regi av Atiq Rahimi.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund och liv
[redigera | redigera wikitext]Mukasonga föddes och växte upp i ett bergigt område i Rwanda, där familjen bland annat verkade som boskapsskötare. Drabbad av de etniska motsättningarna i det nyligen självständiga Rwanda, skickades Mukasongas familj 1960 i intern exil till den torra Bugesera-slätten i söder. Där fick de försöka livnära sig på odling av durra, bönor och olika grönsaker.[6]
Inom familjen var möjligheten till skolgång högt prioriterat. Hon studerade vid National University of Rwanda (i Butare), men tvingades fly till Burundi där hon levde under flera år.[5] År 1992 flyttade hon till Frankrike.[7] Därefter utbröt i hennes hemland de oroligheter som 1994 ledde till folkmordet i Rwanda och där totalt 37 medlemmar av hennes släkt kom att mista livet.[6]
Författarskap och erkännande
[redigera | redigera wikitext]2006 publicerades Inyenzi ou les cafards, en självbiografisk bok[8] placerad i hennes barndom och kretsande kring hennes mor. Boken utsågs 2019 av The New York Times till en av de 50 bästa memoarerna under de senaste 50 åren.[9] Den kom 2024 i svensk översättning av Maria Björkman, under titeln Inyenzi eller kackerlackorna. 2008 fortsattes den berättelsen i La Femme aux pieds nus (Barfotakvinnan) där kvinnorna i hennes hemby står i centrum. L'Iguifoui[10] (2010) är en novellsamling, och den markerar Mukasongas övergång till mer fiktivt berättande.
Mukasongas första roman kom 2012 i form av Madonnan vid Nilen (original: Notre-Dame du Nil[11]). För den boken prisades hon med Prix Renaudot i Frankrike.[7] Sveriges Radios Anna Tullberg beskrev den svenska översättningen av Maria Björkman som en "lysande och gastkramande roman. Det tilltagande våldet mot tutsierna vibrerar under berättelsen".[12] 2020 omarbetades boken till en långfilm, regisserad av Atiq Rahimi. Filmen vann "Kristallbjörnen" vid 2020 års filmfestival i Berlin.[13]
Barfotakvinnan (original: La Femme aux pieds nus[12]), från 2012, kom 2022 i svensk översättning av Maria Björkman[7] och handlar om Mukasongas mamma Stefania. Den rosades av Expressens kulturredaktör Anna Hellgren 2022 som skrev att "Med ”Barfotakvinnan” lyckas inte bara Scholastique Mukasonga upprätta ett bestående minne i världen över sin mor, hon låter oss ana tyngden av den civilisation och det samhälle som folkmordet (i Rwanda) raderade för alltid".[5]
År 2021 tilldelades Mukasonga Simone de Beauvoir-priset.[14]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Originalutgåvor på franska samt förekommande översättningar till svenska.
- 2006 – Inyenzi ou les cafards, Gallimard/Continents Noirs (utgiven 2014 i kollektionen Folio, n°5709)
- 2024 – Inyenzi eller kackerlackorna. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning Maria Björkman. (svenska)
- 2008 – La Femme aux pieds nus, Gallimard/Continents Noirs (belönad med Prix Seligmann mot rasism och intolerans)
- 2012 – La Femme aux pieds nus, Folio n°5382; Notre-Dame du Nil, Folio n°5708.
- 2022 – Barfotakvinnan. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning Maria Björkman. ISBN 9789188903167 (svenska)
- 2010 – L'Iguifou, Gallimard/Continents Noirs (prix Renaissance de la Nouvelles; 2011 Prix Paul-Bourdarie från Académie des sciences d’outre-mer)
- 2012 – Notre-Dame du Nil, Gallimard/Continents Noirs (2012 Prix Ahmadou-Kourouma;[15] Prix Renaudot 2012[16])
- 2021 – Madonnan vid Nilen. Stockholm: Bokförlaget Tranan. Översättning Maria Björkman. ISBN 9789189175686 (svenska)
- 2014 – Ce que murmurent les collines, Gallimard/Continents Noirs
- 2016 – Cœur tambour, Gallimard/La Blanche[17]
- 2017 – Un pygmée à l'école, i La Rencontre avec l'autre, 6 nouvelles contemporaines, Folio+collège, Gallimard
- 2018 – Un si beau diplôme!, Gallimard, Paris
- 2020 – Kibogo est monté au ciel, Gallimard, Paris
- 2022 – Sister Deborah, Gallimard, Paris
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1403138697749153-1, läst: 16 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Book Review: “Our Lady of the Nile” — Prefiguring Rwandan Genocide (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, actualitte.com .[källa från Wikidata]
- ^ ”Kusligt stark läsning från Rwanda”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/LnogoP. Läst 29 december 2022.
- ^ [a b c] ”ANNA HELLGREN: Mammans liv tog slut under folkmordet”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/bocker/mammans-liv-tog-slut-under-folkmordet/?referrer=rotator-item-1. Läst 29 december 2022.
- ^ [a b] Popescu, Lucy (3 april 2022). ”The Barefoot Woman by Scholastique Mukasonga review – extraordinary tribute to motherhood” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/books/2022/apr/03/the-barefoot-woman-by-scholastique-mukasonga-review-extraordinary-tribute-to-motherhood. Läst 6 februari 2024.
- ^ [a b c] ”Scholastique Mukasonga”. Världslitteratur.se. 30 juni 2020. https://varldslitteratur.se/person/scholastique-mukasonga. Läst 29 december 2022.
- ^ ”In Conversation with Scholastique Mukasonga” (på engelska). www.torch.ox.ac.uk. 12 november 2020. https://www.torch.ox.ac.uk/event/in-conversation-with-scholastique-mukasonga. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”The 50 Best Memoirs of the Past 50 Years” (på amerikansk engelska). The New York Times. 26 juni 2019. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2019/06/26/books/best-memoirs.html,%20https://www.nytimes.com/interactive/2019/06/26/books/best-memoirs.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Igifu” (på amerikansk engelska). The Official Website of Scholastique Mukasonga. 12 september 2020. https://scholastiquemukasonga.net/en/igifu/. Läst 29 december 2022.
- ^ Tullberg, Anna (11 januari 2021). ”"Madonnan vid Nilen" kan vara förra årets mest gastkramande roman”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7632660. Läst 29 december 2022.
- ^ [a b] Tullberg, Anna (6 december 2022). ”Recension: "Barfotakvinnan" av Scholastique Mukasonga”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/recension-barfotakvinnan-av-scholastique-mukasonga. Läst 29 december 2022.
- ^ David Frotté & Pauline Latrouitte (3 januari 2020). ”La Berlinale récompense Notre-Dame-du-Nil, le film tiré du livre de la caennaise Scholastique Mukasonga” (på franska). France 3 Normandie. https://france3-regions.francetvinfo.fr/normandie/calvados/caen/berlinale-recompense-notre-dame-du-nil-film-tire-du-livre-scholastique-mukasonga-1783489.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Scholastique Mukasonga” (på amerikansk engelska). National Book Foundation. https://www.nationalbook.org/people/scholastique-mukasonga/. Läst 29 december 2022.
- ^ Dumont, Etienne (27 april 2012). ”Scolastique Mukasonga obtient le Prix Kourouma au Salon du livre” (på franska). Tribune de Genève. https://www.tdg.ch/scolastique-mukasonga-obtient-le-prix-kourouma-au-salon-du-livre-597598707471. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Le Goncourt sacre Jérôme Ferrari, le Renaudot, Scholastique Mukasonga” (på franska). Le Monde.fr. 7 november 2012. https://www.lemonde.fr/livres/article/2012/11/07/le-goncourt-sacre-jerome-ferrari-le-renaudot-scholastique-mukasonga_1787134_3260.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ Hélène L’Heuillet. ”Scholastique Mukasonga et le «cœur battant» de l’Afrique” (på franska). Libération. https://www.liberation.fr/livres/2017/09/08/scholastique-mukasonga-et-le-coeur-battant-de-l-afrique_1595094/. Läst 6 februari 2024.
|